Djurgårdens IF

Så tippar Robert Laul
(klicka på lagnamnen för att komma till respektive lagkoll)

Vem ska stå för kreativiteten?

Tyngd, trygghet och organisation.
Det har Djurgården i överflöd.
Men finns kreativiteten?

Pelle Olsson är en person som utgår från fakta. När han ombeds uppskatta Djurgårdens chanser till topplaceringar under 2016 finns det inte utrymme för känsloargument.

– Om man tittar på hur många som följer klubben, hur stor ekonomin är och vilka meriter man har historiskt så är Djurgården sexa-sjua i Sverige. Då ska vi ligga runt den placeringen även i tabellen, men vid goda år ska man blanda sig in i medaljstriden och då och då gå hela vägen, sa han nyligen i en intervju med Sportbladet.

Tränaren anser att förra säsongen kvalade in som ett av de där goda åren. Djurgården gick obesegrat under 15 raka matcher och framstod under några sommarmånader som titelkandidater.

Vad tyder på att Djurgården överpresterar ytterligare en säsong?

Först och främst: grundspelet är lika tryggt som vanligt. Sätter du i in ett nyförvärv i ett hyfsat ordinarie Djurgården tar det inte lång tid innan spelaren hittar rätt i det kollektiva rörelsemönstret. Det må se odynamiskt – till och med träigt – ut emellanåt, men faktum är att Pelle Olssons lagbyggen alltid är effektiva över tid.

Samtidigt gör den defensiva prägeln, med två sittande innermittfältare, att kreativiteten hänger på ett par enskilda offensiva spelare. Olsson försöker inte organisera anfallsspelet lika rigoröst som defensiven – det går knappast – vilket gör den individuella skickligheten mer avgörande är hos andra toppklubbar. Om det blir Mathias Ranégie, Haris Radetinac, och Kerim Mrabti i toppform som står för briljansen vore läget utmärkt.

Problemet?

I princip samtliga av de offensiva stjärnorna är ur form, småskadade eller långtidsskadade. Djurgårdens säsong kommer avgöras utifrån hur väl Pelle Olsson hanterar den långt ifrån optimala situationen.

 

Så tippar Laul

4. Djurgården.
Har värvat oerhört intressant, Mathias Ranégie kommer att göra mycket nytta. Det finns fortfarande en del luckor att fylla i truppen men när det kommer till att täppa till på planen har Djurgården rätt man på tränarposten. Känns som att Pelle Olssons blåränder är på rätt väg.

Ekonomin

Djurgården har gjort ett styvt arbete med att sanera ekonomin de senaste åren. Från att ha varit katastrofal är den numera i någorlunda balans efter att ledningen skurit ned rejält på utgifter och löner. Ett antal surdegar kvarstår dock. Vidareförsäljningen av Daniel Amartey från FC Köpenhamn till Leicester gav inte så mycket som föreningen kanske hade hoppats på, då de närstående riskkapitalisterna DIF Invest, som finansierade köpet av Amartey till Djurgården, hade stora intressen i spelaren. Nu lär DIF Invest, för första gången på många år, få utdelning för sina investeringar.

Startelvan

Så ska Djurgården spela

Pelle Olsson kommer inte överraska i år heller. Backlinje och mittfält är två täta block som i det kollektiva försvarsspelet hela tiden agerar som en ramstark enhet. Det är framför allt centrallinjen – med mittbackarna Hansson och Colley, samt Walker och Faltsetas – som bär det stora ansvaret för defensiven. Innermittfältet deltar sällan högt upp i banan utan överlåter det helt och fullt till ytterbackar, yttrar och anfallare. Majoriteten av Djurgårdens mål kommer via inspel från kanterna. Pelle Olssons stora bekymmer är naturligtvis Kerim Mrabtis och Haris Radetinacs skador, samt att ytterbackarna inte håller någon högre allsvensk nivå. Vem och vilken lagdel ska ta ansvar för Djurgårdens offensiv?

Unga genombrottet

Ja… vem blir det? Michael Olunga, Jesper Karlström, Mihlali Mayambela och Jacob Une Larsson är väl egentligen alla fyra lite för etablerade för att gå under kategorin genombrottsspelare. Så… Besard Sabovic? Den unge innermittfältaren är självsäker, kreativ och säker med bollen. Kan han i framtiden bli den kreativa kraften som ger mer offensiv spets på Djurgårdens innermittfält?

Succé-köpet

Mathias Ranégie. Visst, det är inget köp utan ett års inlåning från Watford för en billig peng. Ryktet säger att Djurgården betalar 50 000 kronor i månaden för centertanken. Ett fynd, såklart. Får de bara Ranégie i rätt form är han en av allsvenskans bästa anfallare.

Flopp-köpet

Svårt att hitta något givet floppköp i Djurgården. Seon-Min Moon blev slutligen helt klar för föreningen under vintern och sydkoreanen är en tv-spelsspelare i ordets rätta bemärkelse: rörlig, kvick de första stegen och har en funktionell teknik. Men… det saknas fortfarande den där avgörande spetsen i ytterns spel och det är osäkert om han kan ersätta den inledningsvis skadade Radetinac.

Tre frågor till fansen

Viktor Adolfsson, ordförande, Järnkaminerna.

1. Vad känns bäst inför säsongen?
– Det känn som att bredden är jävligt bra. Förra året hade vi folk som var lite på dekis vid sidan, men nu har de som kommit in varit mer etablerade och sett bra ut på försäsongen. Plus att vi har många spelare som kan blomstra om vi har lite tur. Så: bredden är bättre och värvningarna mer etablerade, för var det mer chansningar.

2. Vilken är din största oro inför årets säsong?
– Vi får se om Haris Radetinac hinner tillbaka i tid, men det är väl ändå yttrarna. Visst, Daniel Berntsen har tydligen gått upp några kilon och biffat till sig lite, men han är ganska liten fortfarande. Det ser helt enkelt ganska tunt ut på kanterna.

3. Vilken spelare gör succé?
– Kan inte säga Mathias Ranégie och jinxa, för då floppar han garanterat. Den som folk kommer uppskatta mest tror jag kommer vara Marcus Hansson. Jag tänkte lite på Markus Karlsson när man såg honom de första matcherna. Tar stor plats och för väldigt få misstag, och spektakulära tacklingar. Han kommer nog att på sikt bli hjärtat i laget.